Sen jag har börjat träna är det som att jag är jagad av goda saker. Kalas, goda middagar, fika, slisk. Det är överallt! Eller så har jag bara inte tänkt på det på samma sätt. Samtidigt är jag sjukt sugen på allt. Förut var jag nästan aldrig sugen på en fet godispåse eller en kladdkaka. Nu är jag sugen varje dag, måste vara konstant mätt för att inte tänka på alla dess former av god mat & slisk. Igår på jobbet var jag så sugen att jag tom tyckte att crunchy vad gott. Satt & åt det som snacks. Har börjat få sån ångest hela tiden när jag äter onyttigt numer att det blivit jobbigt.

Varför börjar man först träna när man blivit större? Tror de flesta gör så, när man har en fin kropp som man är nöjd med, då slutar man träna & tänker att den kmr vara så i fortsättningen. Man fortsätter inte att träna för att behålla den. Nej, man går hemma & vräker i sig tills man en dag måste byta storlek på kläderna, ser sig i spegeln & tänker... Vad fan, när hände detta? Jag har ju blivit större... Då jävlar börjar man träna. Att träna för att bli smalare är ju definitivt jobbigare än att träna för att behålla formen man är i. Måste komma ihåg detta så jag inte slutar träna helt igen.